Äntligen fredag

Även om vi är hemma på heltid så är det skönt med fredagar. Det är liksom ok att inte göra nåt...

Igår skjutsade jag dottern till hennes psykolog. Under hennes session så köpte jag två chokladkartonger som jag lämnade in på avdelningen där vi var förut. Eftersom vi nu bytt läkare så är vi definitivt inte aktuella där längre och jag ville visa min tacksamhet, både mot läkaren där och hennes personal.

Efter psykologsessionen tog vi med oss thai-mat och åkte hem till en väninna till mig som är ledig på torsdagar. Hon har varit handledare åt min dotter och nu är hennes barn en av mina handledarelever. Komplicerat? Inte alls, har funkat jättebra! Vi åt iaf lunch tillsammans och det var länge sen vi sågs pga. allt som hänt. Det var jättetrevligt och det var så roligt att ses.

Min snuva var lite bättre igår och är idag ännu lite bättre. Jag är dock täppt fortfarande men känner mig inte lika sjuk som i förrgår. Men som sagt, tack gode gud för nässpray!

Dotter har mått ok, även om hennes drömmar är ihärdiga. Idag ska hon träffa sin kontaktperson och de ska iväg ut lite. Skönt att de börjar lära känna varandra lite. Hon är en gullig tjej.

Jobbig kväll, men lättare morgon

Åh vad snuvig jag är. Det bara rinner o rinner. Måste skaffa hem lite nässpray idag. Jag har ju ingen feber och mår inte superjättedåligt så dottern och jag tar nog en sväng till affären när bilen är uppvärmd. Ja, det var minus 7 här hos oss idag och en massa vacker frost som solen lyste på. Kan man bli annat än lite friskare då?

Dottern har sovit dåligt några nätter nu. Drömmer oerhört mycket, både mardrömmar och annat. Vet inte om det är medicinen. På dagarna är hon rastlös och igår kväll var det riktigt jobbigt. Hon verkar vara inne i en manisk period nu. Den energi som Litium ger henne kan hon inte göra av med och istället blir hon irriterad och rastlös. Vi försökte hålla oss sysselsatta från 19-23 igår kväll vilket inte var lätt då jag inte var så himla pigg, men det tar ju dotterns ångest inte hänsyn till. Hon är lättretlig och allt man säger kan skapa konflikter. Då känner jag mig åter som den där elefanten som traskar runt i en porslinsbutik. Upp och ner åker vi, det är bara att hänga med.

Ha en skön dag alla läsare!

Läkarbesök

Gårdagen gick ok. Läkaren var inte riktigt påläst vilket var jobbigt, men han är trevlig och schysst så det gick bra ändå. Han sjukskriver dottern hela vårterminen så att hon sakta men säkert kan starta sin praktik på kanske 1 timme ett par dagar i månaden för att öka. Jag fick fortsatt VAB efter jullovet, på 50% en månad och sen får jag höra av mig och tala om hur det går. Då kan det förlängas eller ändras mindre osv. Det kändes bra. Han var mån om att det skulle bli bra och han betonade vikten av att återanpassning går sakta men säkert. Han skulle skriva ut recept osv. Han gjorde väl i stort sett som vi hoppats så det känns skönt.

Dotter var helt slut efter mötet och får lite sovmorgon idag. Vi brukar gå upp 8 men idag får hon sova till 8.45. Kl. 9 ska hon ju ta sin medicin så längre än så kan hon inte sova.

Jag är förkyld igen. Fick väl dotterns snuva. Jag har jätteont i huvudet, är rejält täppt i näsan och trött. Ja, ja, det var en riktigt "sjuk" novembermånad. Bättre det än att vi ligger hela julen.

Hoppas ni alla får en skön dag, hör lyser solen igenom molnen idag. Fantastiskt!

Skön första advent

Dagen idag var en skön dag. Dottern var lite bättre från förkylningen och har även mått ganska ok psykiskt, känns skönt med en sån dag. Jag åkte tom. iväg en stund till närmsta skyltsöndag med sambon och ena bonusgrabben. Vi köpte krans till dörren och en slinga till utegranen.

Dotter har tagit det lugnt hela dagen, men just nu pratar hon på Skype med sin bästa kompis som befinner sig på andra sidan jordklotet på utbyte. Såååå roligt för dem! Hoppas hon får det att funka med det tekniska.

Som sagt förut, dags för läkaren imorgon. Hoppas på ett positivt möte! Återkommer med detaljer kring detta.

Hoppas ni alla får en lugn och fridfull afton.

Snuva igen och ångest

Lördagmorgon...dottern är förkyld igen. Det blev ingen julmarknad igår pga. detta tyvärr. Hon har ingen feber, men känner sig hängig och är rejält täppt i näsan. Idag hade vi tänkt att åka till en annan julmarknad. I Västerås där vi bodde när hon var liten. Där finns ett underbart ställe där vi brukade vara ofta och följa årstidernas växlingar. Vallby Friluftsmuseum som har en jättemysig julmarknad. Men tyvärr orkar inte dottern med detta så vi får stanna hemma och fortsätta adventspyssla lite istället. Det blir väl lite dammsugning, men också lite gardinpyssel o annat.

Dottern mår ok, men har jobbiga kvällar så vi pratar mycket och försöker hitta saker att se fram emot. På måndag ska vi ju till doktorn igen, denna gång den manlige läkaren vi träffade förra vintern som var mycket trevlig och kunnig. Hoppas han kan ge oss en liten fingervisning om vad han tror om tiden och medicineringen och allt. Jobbet frågar om jag börjar jobba efter jul, men jag har sagt på sin höjd halvtid, men egentligen har jag ju ingen aning. Som dottern mår så är det ju så otroligt mycket bättre än i augusti, men fortfarande är denna ångest så tuff. Hon tappar allt i vissa stunder och vill ingenting. Så länge hon känner så har jag svårt att tro att hon ska vara ensam alltför långa stunder. Det är ju då, i de ensamma stunderna som de mörka tankarna kommer. Tankar om att inte vilja leva. Dessa tankar hatar jag. Hatar. Att min älskade unge inte skulle finnas är otänkbart för mig. Det finns inte. Men ändå är det viktigt att våga prata om det, att tiga ihjäl det finns inte på kartan heller. Det var ju därför vi hamnade på lasarettet, för att dottern hade börjat tiga. Och jag hade slutat fråga. Det gör jag aldrig mer.

Däremellan pendlar vi. Mellan julmarknader och adventspyssel och tankar på döden. Sånt är livet antar jag, när man lever med ett bipolärt barn.

Skön fredag, trots öm arm

Ont i armen igår kväll och inatt, men inte lika mycket nu på morgonen. Jag vaknade när min sambo kom hem från nattjobb kl 05 och kunde inte somna om. Ute är det förstås kolsvart, men i fönstret lyser mina adventsljusstakar, skönt med lite ljus ändå.

Vi bakade lussebullar igår och tog fram julgardiner och en stor tomte som sambons barn har haft sen de var små. Den har en liten lykta i handen och står i hallen, ja den är stor, kanske en 60 cm hög. Söt! De gillar tomten, den är jul för dem. Jag tyckte den kom fram för tidigt, men det är smällar man får ta. Dessutom ville dottern och ena bonusgrabben höra julmusik så det spelades "Hej tomtegubbar" hela eftermiddagen.

På kvällen blev dottern ledsen och vi låg o pratade i 1,5 timme innan hon framåt 22.30 kunde gå upp till sig och komma till ro.

Idag ska vi på en julmarknad på ett slott i närheten. Det brukar vara fint o mysigt.

Höjning medicin

Fick mail av läkaren häromdagen att proverna visar på låga doser Litium och att vi borde höja dosen. Så nu tar dottern även 2 tabletter på morgonen. Det har varit ganska tungt de sista dagarna och ganska mycket ångest. Det är ändå en stor skillnad mot för 2 månader sen, hoppas på lika stor skillnad om ytterligare 2 månader.

Vi försöker se framåt och hitta saker att se fram emot så igår planerade vi saker att göra inför julen. Om vi ändå är hemma så kan vi ju baka o sånt jag inte skulle hunnit om jag jobbat. Pepparkakshus, godis, pyssel o annat. Det blir bra.

Idag ska jag vaccinera mig på jobbet. Håller en tumme för att jag inte blir dålig, vill gå på julmarknad imorgon!

Blommor till en cybervän

Jag läser en blogg som berör mig starkt. Idag vill jag skänka en bukett till henne. En bukett som lovar vår och sommar och hopp om en bättre framtid för oss alla. Det ÄR tufft och jobbigt nästan jämt, men hoppet är det sista som överger människan, en gammal klyscha kan tyckas, men annars skulle betydligt fler människor ge upp. Det var därför jag bestämde mig för att kalla min egen blogg Tappa inte hoppet, för jag ville övertyga mig själv varje dag att det finns saker som hjälper, även om det inte känns så i nuet.
En stor kram till babyborderline.



Bilden hittade jag här.

Högre lägstanivå...

...men ändå inte bra. Så skulle jag nog kunna sammanfatta dotterns mående de senaste veckorna.
* Hon har jobbigt på kvällar, men somnar nästan alltid lugnt.
* Hon är trött på morgnar och kvällar, men orkar mer på dagarna.
* Hon vill fortfarande ta livet av sig, men inte varje dag.
Låter kallt kanske, men så lever vi just nu.

På måndag ska vi till läkaren. Hoppas på ett bra möte!

Inget speciellt

Dottern är på bio med sin kontaktperson idag, New Moon, den andra i Twilight serien. Jag har varit med min mor på egen hand på länge, mysigt. Sen hemma i lugn och ro, eller ja...jag lagade mat och hämtade bonusgrabben på träningen. Sambon ska jobba natt så han sov en stund.

Imorgon ska dottern och jag till stan och jag ska äntligen få gå till frissan, det var så länge sen, jag är så långhårig. Ska bli skönt. Sen blir det nog lunch med dottern och lite julshopping kanske.

Mår ganska bra, känns skönt.